Månad: april 2023 (sida 1 av 1)

Resan norrut har gått i en förfärlig fart, jag tror att vi båda har längtat hem till gamla Svedala. När vi körde ner mot Portugal så körde vi väl kanske som mest 15 mil per dag, nu har vi bränt 35-40 mil per dag, hemlängtan???🤣

Kurt-Åke körde när vi passerade Paris och det var en skräckupplevelse! Massor med galna bilister som hela tiden låg på signalhornen, filer som gick överallt och som om det inte var nog med det så var det naturligtvis vägbyggen överallt också så GPS´n hängde inte med men vi klarade den genomfarten med livet i behåll och dessutom så såg jag Eiffeltornet på håll, försökte ta ett kort men då kom en lyktstolpe i vägen så kortet blev inte bra.

Efter att vi passerat Paris så gjorde vi stopp på en rastplats några mil ovanför Paris. Detta var en av de mycket få gånger som vi bara stannat på en rastplats och det kändes väl lite spännande. Det stod en massa långtradare parkerade eftersom det var söndag och då måste de ju stå stilla men parkeringen var uppdelad i två områden, en för långtradare och en för bilar. Bilparkeringen låg längre in så vi hade en fin skog bakom oss och var inte så nära vägen så den var helt ok. Skorven fick springa lös så han var glad och nöjd. Senare på kvällen kom det en till husbil och det var skönt. Det känns alltid tryggare om man inte står helt ensam.

Frankrike körde vi igenom på fyra dagar, Belgien hann vi nästan inte vara med om att vi körde igenom (det gick fort) och sedan kom vi in i Holland. Vi letade reda på en fin liten ställplats som låg i en liten by som hette Wouw, Kruisland. Det var ett par som hade gjort iordning platsen med tömning av grå- och svartvatten samt färskvatten. Tyvärr så fick Kurt-Åke feber när vi kom dit och var ganska dålig på natten så vi stannade kvar två nätter, dels så behövde Kurt-Åke få vila och sedan var jag tvungen att bädda rent eftersom han svettats en massa under natten. Men… jag fick ju rena sängar och rena människor när vi passade på att duscha eftersom vi hade tillgång till vatten. Tog en liten promenad på onsdag eftermiddag och var in till en affär i centrum och handlade lite. Det var skönt både för mig och Kurt-Åke att stå stilla och vila lite (vi hade ju kört många mil varje dag).

Torsdags morgonen åkte vi tidigt när de hade hotat med regn och vi stod på gräs och var rädda för att köra fast igen. Vi hade precis kommit ut på vägen när det började regna. Vädret har inte varit så bra sedan vi lämnade Spanien och när vi kom in i Frankrike blev det riktigt kallt och nu var det bara 8 grader varmt ute och hällregnade så mina yllesockar och ulltofflor åkte på, burr! Det är nästan så att man har lust att vända och åka tillbaka till Portugal igen.

Dagens mål var Haarlem utanför Amsterdam för att titta på tulpaner. Vi åkte till De Tulperij med ett litet café och en affär där de sålde lokala produkter. Utanför så fanns de stora fälten med tulpaner, hyacinter, narcisser, pärlhyacinter mm. Tyvärr så regnade det och blåste småspik så att gå ute vid fälten var inte speciellt skönt och jag vet inte om vi var tidiga eller om det hade varit kallt för det var bara några tulpaner som hade börjat blomma däremot så var det stora fält av både gula och vita narcisser och fält med alla möjliga färger på hyacinter. Lite besviken blev jag eftersom jag hade sett fram mot stora färgglada fält med mina älskade tulpaner (träffade ett svenskt par senare som också varit ner för att titta på tulpanerna som också var besvikna så vi var nog kanske för tidigt ute).

Efter Haarlem så körde vi vidare och kom till Urk (ja samhället heter faktiskt det) där hamnen ordnat en mycket fin ställplats med all service, dessutom så betalade man genom att scanna en QR kod där man då kom in på deras hemsida och kunde då uppge platsnummer och registreringsnummer och betala via kort eller PayPal. När sedan ”fogden” kom så gick han bara in på sidan och såg då direkt att man betalat. Mycket praktiskt, detta önskar jag att andra också skulle ta efter. Nu stod vi åter på ren asfalt, det fanns inte ens en liten rabatt för stackars Skorven så efter att vi varit ute och gått runt hamnen nästan en timme mitt i natten så gav han upp, gick hem och gick på lådan, suck!

Fån Urk körde vi vidare till Wischhafen och ställde oss på ställplatsen vid båthamnen några kilometer från färjan som ska ta oss över floden Elbe imorgon. Vi tog en promenad efter kajen och tyckte synd om alla båtar som låg djupt nergrävda i lera, det var lågvatten. Det är fantastiskt att vattnet klarar av att ta loss dessa båtar ur dyn när det kommer in igen. Vi hade tillgång till el men var tvungen att mata elmätaren med euro för att ha någon ström och nu är det för kallt för att vi ska kunna fricampa eftersom vår värme inte fungerar utan ström.

Nästa dag (påskafton) tog vi färjan över Elbe och körde sedan till Brokdorf där vi hittat ett ställe som vi kan stå på över resten av påsken. Hittade platsen efter lite vinglande på småvägar pga ett vägarbete. Platsen låg vid floden Elbe men den såg vi inte eftersom de byggt upp en stor vall som skydd. På vallen gick får och betade och de söta lammen skuttade runt och lekte med varandra. Det fanns fina asfalterade gångvägar på båda sidor om vallen så vi tog långa promenader medan vi stod där, trots vädret som var mulet och kallt. På söndag, påskdagen, så fick vi svenska grannar som bjöd över oss på kvällen, mycket trevligt. Annandagen så fyllde vi vatten, tömde toa och gråvatten och förberedde för kommande färd men vi hann ändå med en skön promenad. Vädret fortfarande kallt men solen kom fram lite, 9 grader varmt.

Från Brokdorf så körde vi till Flensburg där jag var in på Media Markt och gjorde klart med WiFi kortet som jag köpte när vi var på väg ner. Eftersom det var så viktigt med pass och allt konstigt när jag köpte det så ville jag veta om det var något som jag behövde avsluta men så var det inte. Det avslutades efter ett halvår om man inte använt det, skönt. Expediten som jag pratade med tyckte att det var konstigt att jag inte kunnat fylla på det i Portugal men han kunde inte tala om hur jag skulle ha gjort 😠. När Media Markt var avklarat så gick vi in på jätteaffären som finns i köpcentrat och botaniserade i alla godsaker som fanns. När vi handlat det vi skulle så fortsatte vi vår färd och hamnade på en parkering vid brofästet till LillaBält. Där fricampade vi så på morgonen låg vi djupt nerbäddade i våra täcken och funderade över vem som skulle gå upp och koka kaffe. Burr vad kallt det var! Parkeringen vi stod på tillhörde något friluftsområde för det fanns gångstigar och bord med bänkar samt att dykarklubben verkade hålla till där också för helt plötsligt så kom det upp dykare ur vattnet. Vi hade sett en bil men ingen människa så vi undrade var ägaren var men vi fick förklaringen när den svarta varelsen kom upp från vattnet. 😄

Sista biten innan Sverige fick jag köra, Kurt-Åke körde ju över broarna när vi åkte ner så nu var det min tur. Äntligen kom vi då över gränsen till Sverige igen, det kändes väldigt skönt! Något som är lite fascinerande är att det inte finns någon som helst kontroll vid gränsen. Vi såg inte en enda liten polis eller vakt eller nåt. Det var bara att köra rakt in. När vi passerade gränsen in i Danmark så hade de en storkontroll av lastbilar som de plockade in på kontrollstationen men vår svenska gräns var helt obevakad.

Äntligen hemma i Sverige igen och vi avslutade vår Europaresa på samma ställe som vi påbörjade den för nästan 6 månader sedan (vi lämnade Sverige den 15:e oktober och kom tillbaka den 12:e mars) nämligen att köra ut till Sjöslätts Hästgård och ställplatsen där. Tyvärr så hade det regnat flera veckor så planen där vi brukar stå var blöt så vi började såklart med att köra fast. Parkerade på vägen istället och hade en lugn skön natt hemma i Svedala. Under natten så regnade det ännu mera så när vi skulle köra från platsen så slirade däcken i det blöta gräset så det var bara operation grusletning för att ta oss därifrån. Efter någon halvtimmes hårt arbete så lyckades vi ta oss loss och komma ut på grusvägen så att vi kunde köra vidare mot Bengt i Örkelljunga. Där skulle vi byta en kökskran som vi köpt och som gått sönder. Det vi verkligen har längtat efter förutom falukorv har varit riktiga hamburgare så nu blev det jakt efter en Sibylla kiosk. När vi äntligen hittade en så blev det en stor ostburgare med allt och Kurt-Åke ville ha en parisare men det visste de inte en vad det var. Tror att parisare är något typiskt norrländskt. Efter denna fantastiska måltid så var det Borås som var vårt nästa mål. Körde förbi sonen och sambo med en liten present från Portugal. Båda jobbade så vi fick bara pussa på dem via telefonen. Vidare norrut där vi hittade en plats i en liten by där ungdomsgården hade ordnat till en liten parkering med el. Lugnt och skönt, mulet och kallt.

Fredag, och vi har bestämt att vi ska försöka stå stilla på helgerna så nu ville vi ha en fin plats som också var bra för Skorven. Vi hamnade på Vårgårda golfklubb där de gjort en plats med el vid hål 12. Det var riktigt intressant att sitta och titta på alla golfare som kom förbi på sina rundor. Vädret var riktigt bra, inte jättevarmt men soligt och fint så vi kunde plocka fram grillen och laga mat ute som vi inte gjort på länge.

Nästa anhalt blev Lidköping där vi handlade lite på Biltema och sedan hade vi tänkt tvätta Humlan i XL tvätten som finns där, men det blåste så kallt att vi uteslöt detta. Körde vidare till en ställplats på en gård ca 2 mil ovanför Lidköping. En söt liten plats med både grisar, getter, kaniner och höns. Skorven var så konfunderad över alla djur men han hittade två kompisar som han kunde leka med på natten (katter). Nästa morgon körde vi tillbaka till XL tvätten och gjorde Humlan ren och fin. Vidare norrut och nu körde vi till Årnäs Båtklubb där vi varit tidigare. Låg två nätter, tog långa promenader och satt och solade. Det blåste kallt från Vänern men satt man i lä så var det jätteskönt. Passade på att duscha i deras dusch, skönt att kunna stå i varmvatten så länge man vill😊

Nu var det inte så långt kvar till Kristinehamn så nu började vi bromsa ner farten lite. Hittade en jättefin plats vid Vänern vid Hults Sommarhem där vi stod 4 nätter. Vi har haft fint väder och igår (lördag) så var det 12 grader varmt när klockan var 20:00, fantastiskt! Träffade ett mycket trevligt par från Karlstad. Det är så mysigt när man träffas och det klickar på en gång.

Åkte till Husbilslandet idag och står nu på deras ställplats. Avgiften är minst 100 kr men beloppet är frivilligt uppåt eftersom avgiften går till en fond för idrottande barn. Ett mycket bra initiativ av Husbilslandet. Var och tittade på alla husbilar men konstaterade att vi har den bästa bilen😍

Imorgon ska vi först fylla gasol här och sedan åker vi till Herrgårdscampingen för att boka en stuga. Kl 13:00 ska vi vara på Bergholms verkstad för att ha en genomgång med elektrikern och mekanikern om vad som ska göras på stackars Humlan. Sedan blir det till stugan och packa ur Humlan sakerna vi behöver och efter det så kör Kurt-Åke ut till verkstaden och lämnar Humlan där. Vi får väl se hur många dagar de behöver för att; göra felsökning på elfelet, byta kamrem, framljus, bromljus bak, borra ut dragöglan (den som gick av i Belgien) göra fukttest och gaskontroll och byta frostvakten som läcker, jag tror att det var allt. Oj, oj, oj vad mycket det blev när jag skrev ner allt.😱

Ja som ni har märkt av mitt inlägg så blev resan norrut verkligen en ren resa med massor med bilkörning och med korta sovstopp. Det var skönt att komma hem till Sverige igen, skönt att gå in på en affär och veta vad man ska ha, skönt att känna igen allt. Något den här resan har lärt mig så är det min förståelse för den förvirring våra nysvenskar känner när de kommer hit och allt är nytt och de inte förstår vad som står på förpackningarna. När vi landat lite och kommit i fas någonstans så ska jag göra en ordentlig sammanfattning av vår resa. Men det blir i ett senare inlägg när vi har smält allt, det är ju med knapp nöd att vi förstår att vi verkligen varit ute på detta äventyr. 😊

Kram❤️

Så har vi varit på rull en vecka, tycker att det nästan är nyss som vi lämnade Armacao de Pera. Men, vi har faktiskt hunnit med en hel del på den här veckan och tack vare André som var snäll att byta startbatteri åt oss så kunde vi följa den ursprungliga planen och åka förbi Gibraltar. Vilken upplevelse det var! Om ni är på resande fot och kommer till södra Spanien så måste ni besöka Gibraltar för det är något alldeles eget.

Första natten låg vi på en parkering utanför Sevilla, tyvärr var det bara asfalt runt omkring så stackars Skorven var inte alls nöjd dessutom hade han ätit något så han var inte bra i magen men duktig som han är så gick han på lådan trots att den är det värsta han vet. Nästa dag (söndag) fortsatte vi tidigt mot Gibraltar och kom fram vid lunchtid (13:07 för att vara exakt 😁). Vi parkerade på en ställplats vid hamnen i La Linea de la Conception som tillhör Spanien. Naturligtvis så körde vi fel först så jag hamnade på en parkering för personbilar och höll inte på ta mig ut därifrån😭 som tur var så stötte vi på en kille som jobbade på parkeringen så han kom och plockade bort lite koner och dirigerade mig ut från platsen. Varför drabbar alla problem mig!!! Nåja vi lyckades i alla fall hitta till rätt parkering och fick en riktigt bra plats där, långt ut på kajen. Efter att vi vilat en stund och fått i oss lite mat bestämde vi oss för att gå över till Gibraltar. Det var väl kanske någon kilometer mellan ställplatsen och gränsen där vi var tvungna att gå genom en passkontroll, första gången vi visar passen på denna resa😊. Gibraltar tillhör ju England så helt plötsligt var vi i ett annat land och för att komma dit så hade vi dessutom gått tvärs över ett flygfält! Jodå, de hade trafikljus som reglerade både gång-och bil trafikanter som fick rött när det var flygplan på ingående. Helt otroligt!

Tanken var att vi skulle vara tuffa och gå upp på Gibraltarklippan, det var bara 1,7 km så det tyckte vi att vi kunde klara, men när vi hade vandrat från parkeringen, över flygfältet och börjat stigningen till torget på Gibraltar var vi nästan döda🥵. Vi hade 28 grader varmt i skuggan och nästan vindstilla. Både Kurt-Åke och jag kände oss svimfärdiga trots solhattar och en massa vatten så när vi kom till torget så började vi leta efter en taxi som kunde ta oss upp till klippan. Våra fina grannar i Armacao hade berättat om en guidad tur som de hade tagit så det var den vi letade efter. När vi stod där mitt på torget och såg förvirrade ut så kom en man fram till oss och frågade om vi ville åka med honom på en tur. Han var en av guiderna som körde turen runt klippan. Överlyckliga tackade vi naturligtvis ja och tillsammans med ett annat par så började vi vår resa runt och över Gibraltarklippan. En helt fantastisk tur, men Norgevägarna kan slänga sig i väggen! Vägen var smalare än smalast och så krokig att fastän det var en MB kombi så var han tvungen att backa och ta om i vissa kurvor😱, tur att man har ett starkt hjärta!

Första stoppet på turen var vid Gibraltarklippan och där ser man hela vägen över till Afrika och Marocko. Det såg verkligen ut som att man skulle kunna simma över men troligtvis är det lite längre än så😊 Vi såg också en massa fartyg som låg och väntade på att få komma in i hamnen och antingen lasta av eller lasta på. Jag lyckades inte räkna alla men uppskattningsvis så var det nog runt 30 fartyg som låg på redden.

Nästa stopp var St Michaels grotta, en naturligt formad grotta som hade använts dels som sjukhus och dels som ammunitionsdepå under 2:a världskriget. Nu hade de gjort ett ljusspel med musik som gick igång var 7:e minut som var helt fantastiskt. Det fanns också stolar i etage så jag tror att de kanske hade någon form av uppträdande/evenemang där, kanske någon konsert. Hela grottan var iallafall en otrolig upplevelse!

Det tredje stoppet var skywalken, en plattform av glas som man fick gå ut på och hade då allt under sig😱 en lite läskig upplevelse. Jag kan säga att vi gick väldigt fort över den🤣. Något som guiden sa från början var att vi skulle vara rädda om våra saker. När araberna kom till Gibraltar hade de med sig apor, makaker, som husdjur. Dessa apor lever nu vilda på Gibraltar och har naturligtvis lärt sig att människor betyder godsaker så de är väldigt stöldbenägna. Vi såg en hel del av dem och de var sååå söta. En del satt på staketen och brydde sig överhuvudtaget inte om att det kom vare sig människor eller bilar. Andra, bebisarna, bråkade som alla barn gör, och när de blev trötta så la de sig för att sova precis där de ville. Jag ville ta med en liten unge hem men Kurt-Åke tyckte inte att det var en så bra ide😢

Till sist så stannade vi vid ett krigsmonument där vi hade en fantastisk utsikt över staden (som helt är uppbyggd på vatten) och flygfältet som vi gick över. Guiden var väldigt stolt över sitt Gibraltar och berättade att det inte finns någon arbetslöshet där och att det är ca: 5000 spanjorer som kommer över varje vecka för att arbeta i landet. Det är mest sjöfart, turism, flyg och IT som utgör de stora arbetstillfällena. Efter en mardrömsresa nerför klippan så lämnade han av oss nära torget där han plockade upp oss och eftersom vi var både trötta och hungriga så stannade vi och åt ”fish and chips” på en restaurang på torget. Tyvärr har de inte förstått att man filear torsk innan man lagar till den så skinnsidan gick bort från vår fisk😞. Efter vår middag så vandrade vi över flygplatsen igen, visade passen en andra gång och kom till slut hem till husbilen. Trötta och varma som vi var, var det skönt att få ta fram våra stolar och sitta ute och njuta av vädret och Skorven fick komma ut och springa lös runtom oss. Alla våra grannar var så imponerade av att han bara stannade i närheten av oss, men han är ju en mycket väluppfostrad katt😸

Det första vi gjorde på måndagen innan vi fortsatte vår resa var att gå in till city och fixa ett nytt WiFi kort. Det vi hade tidigare fungerade ju enbart i Portugal och nu ville vi ha ett som skulle fungera ända hem till Sverige. Vi hade fått tips av en tjej som jobbade på en restaurang i närheten av parkeringen så det var inga problem med att hitta dit. Problemet var att killen som jobbade i affären antingen var nyvaken eller bakis för det tog en bra stund innan han förstod vad vi ville ha. Nåja, han fixade det till slut och ”peppar, peppar” så fungerar det fortfarande trots att vi kommit in i ett nytt land😊 Efter detta lilla äventyr så började vi köra norrut genom Spanien. Vi passerade Sevilla igen och fortsatte norrut efter motorvägen. Den här gången kommer vi inte att ta några småvägar utan vi biter i det sura äpplet och kör betalvägarna bara för att slippa alla kostigar, trånga gränder och låga balkonger🙂. Första natten hittade vi en gratis parkering i ett litet samhälle som heter Los Pajanosas. Det hade tydligen varit en husbilsparkering tidigare för det fanns en automat för gråvatten och färskvatten men den fungerade tyvärr inte nu. Byn var liten och mysig och vi tog en skön kvällspromenad i värmen, hittade elledningar som vår vän Ronny skulle få akuta fel av (han är elektriker), en frisör som hade fullt upp (Kurt-Åke hade tänkt att klippa sig) och kom till slut fram till en mysig liten bar där vi tog en öl och ett glas vin. En fantastisk kväll. Dessutom så fick Skorven springa ut och in som han ville eftersom vi stod helt själva under en korkek😊

Efter det stoppet så fortsatte vi vår färd norrut och kom till nästa stopp som var på en parkering i Alaejos. Tyvärr enbart asfalt så Skorven var olycklig men vi skulle ju bara sova där så han fick stå ut med att använda lådan igen. Nästa natt hamnade vi på en plats utanför Villadolid och där hade de verkligen tänkt till. Det fanns en stor asfalterad plan för husbilar, tömningsstation med gråvatten, toatömning och färskvatten samt en biltvätt så vi passade på att tvätta vår fina Humla. Skorven hade dessutom fina områden att springa på så han var ute och härjade hela natten. Därifrån fortsatte vi vidare och hamnade efter en dags körning på en ställplats i Saint Romain la Vireé. Nu var det fredag eftermiddag och vi har bestämt att vi ska vila på helgerna så därför försökte vi hitta en fin ställplats både för oss och Skorven. Den här platsen låg i en liten by, långt från stora vägen, med all service som vi behöver. Platsen låg vid någon form av idrottsarena men det var hur lugnt som helst. Några fler husbilar kom och parkerade men i övrigt så var allt tyst och stilla. Nästan för stilla! Vi var ute och gick i byn, promenaden tog ungefär 40 minuter och vi såg inte en enda människa! Det fanns en hel massa hus, massor med bilar men inte en enda människa. Den enda levande varelsen vi träffade var en lösdrivande hund som gick kroken runt oss (han var väl inte van med människor🤣). Ja, det var ett fascinerande ställe. Alltefter som vi går norrut så ser vi hela tiden att vi följer våren. När vi lämnade Portugal så hade våren börjat komma, allt blev mycket grönare och träd och buskar började blomma. Samma har vi sett både i Spanien och här i Frankrike, jag sa idag att det här ser ut som i Örsundsbro i maj med alla rapsfält som blommar och alla träd som börjar få gröna löv. Tyvärr så lämnade vi värmen i Spanien så nu i skrivande stund, ca 25 mil söder om Paris, så har vi bara 11 grader varmt och vi har plockat fram både långbyxor och långärmade tröjor😭. Jag hoppas att det blir varmare snart igen för annars tror jag att vi vänder om och åker tillbaka till Portugal.

KRAM❤️❤️❤️