Släkt, vänner och förberedelser

Så kom vi då tillbaka till Örnsköldsvik igen och startade med att åka ”hem” till Solbacken för att tvätta upp allt i Humlan. Efter en lång resa så behöver bilen ”saneras” 😊 Sedan åkte vi ut till Åviken (en vik ute i Ö-viks skärgård) där Kurt-Åkes äldste son bor och där kunde vi husera fritt eftersom han hade flytt till Stockholm. Kurt-Åkes yngste son med flickvän kom också upp från Borås så de huserade i huset. Nu började vi då förbereda oss för den resa som kommer. Vi var naturligtvis och röstade, sedan gjordes provtagningar, läkar- och tandläkare besök bort. Flyttade om lite i bilen och var ut till förrådet med sådant som vi kommit på att vi inte behöver ha med oss. Sedan skulle vi då börja resan norrut för att pussa hejdå på mina barn och barnbarn, detta höll dock på att bli försenat eftersom Skorven nästan blev tagen av en havsörn😱.

Det blev ett besök till veterinären och smärtstillande och antiinflammatorisk medicin. Allt såg bra ut så vi började vår avskedsresa i Nordmaling hos min förra chef och hennes man, det var så roligt att träffa dem igen. Efter en fin stund hos dem så fortsatte vi till Obbola och min äldste son och hans familj, sedan blev det Umeå och mitt äldsta barnbarn samt min äldre dotter och hennes familj. Medan vi var i Umeå så passade vi också på att ta 4:e- (jag) och 5:e (Kurt-Åke) Covid sprutan, de hade nämligen drop in på Universum vid universitetet. Väldigt praktiskt. Efter Umeå så åkte vi till Strand (utanför Vännäs) och min yngre son och hans familj. En massa pussande blev det men på något sätt känns det så mycket mer som ett avsked nu eftersom vi faktiskt kommer att åka ett par hundra mil bort. Vi passade också på att gratulera dem till bröllopet som de hade smugit iväg och gjort i Florida när de var på semester. Så har jag då inte fått vara på något av mina barns bröllop😥 nu har jag bara min yngsta dotter att hoppas på och Kurt-Åkes söner, men chansen där är väl inte så stor.

Så körde vi vidare till Vilhelmina där jag hade stämt träff med min älskade kusin så att jag fick pussa på henne också. Tyvärr så fick jag nu reda på att min dotter i Umeå testat positiv för covid 19 så nu blev situationen lite besvärlig. Det var ju bara att meddela de vi varit i kontakt med så att de skulle vara uppmärksam, men vår fortsatta avskedsresa blev ju lite underlig. Vi började med att åka upp till Gaskelite och ställa oss vid stugan till min yngre son och isolera oss. Min yngsta dotter i Stalon ville absolut inte träffa oss eftersom hon skulle åka till Kroatien med jobbet och verkligen inte ville bli sjuk. Likadant var det med min syster (som bor granne med Malin i Stalon) för hon och hennes man skulle åka till Italien så de ville inte heller riskera att bli sjuka. Eländes elände! Ja, ja, vi tillbringade två dagar i Gaskelite innan vi inte orkade med isoleringen längre utan åkte ner till Stalon för att i alla fall få se lite människor. Där träffade vi både min dotter och hennes sambo ute med flera meters avstånd, likadant blev det med min syster och hennes man. Vi satt ute på gräsmattan på behörigt avstånd så att vi åtminstone fick se och prata med varandra lite. Inte nog med allt detta som var väldigt tråkigt så regnade det i stort sett hela tiden 😭

Nu var det så klart inte nog med allt elände utan Skorven hade dessutom börjat bli sämre och sämre, trots medicin och god omvårdnad. Det slutade med att vi åkte tillbaka till Ö-vik och veterinären igen. Planerna på att åka Vildmarksvägen och sedan börja stuffa inlandet söderut fick vi brutalt överge eftersom Skorven till slut var så dålig så jag började tro att vi inte skulle hinna ner till veterinären och rädda honom. Det blev en fruktansvärd resa ner till Ö-vik och oroliga nätter innan vi äntligen fick hjälp. Det visade sig att han fått en skada som varken jag eller veterinären sett och den lilla skadan orsakade en infektion som blev till en stor böld som veterinären skar upp och tömde. Sedan fick han antibiotika och jag spolade såret och hålrummet där bölden varit med koksalt morgon och kväll. Det är tur att han litar totalt på mig så han satt så snällt på bordet medan jag höll på med spolningen, det han hatar är däremot den krage han måste ha på sig tills allt är läkt. Tyvärr så lyckades han få av sig kragen och slicka upp såret totalt så när vi var på väg söderut igen så fick vi boka tid hos en veterinär i närheten av Örsundsbro som sydde ihop såret. Nu börjar allt se bra ut så jag tror att han kommer att slippa kragen om några dagar och äntligen få springa fritt igen. Den stackarn har ju varit tvungen att gå i koppel alla dessa veckor men som jag sagt tidigare så är han enormt tålmodig och finner sig nästan i vad som helst bara han får vara tillsammans med husse och matte.

Nu har vi hunnit vara förbi våra vänner i Örsundsbro (igen), våra vänner i Strängnäs, Kurt-Åkes mellanson med familj i Västerås och hans yngste son med sambo i Borås så nu har vi pussat alla och kan nu anse vår avskedsresa avslutad. Så nu äntligen är det dags för vårt STORA äventyr!

Idag är det den 13:e oktober och vi har bott två nätter på Grottbyns camping vid Skånes djurpark i Höör. En väldigt ovanlig camping med grottor som man kan hyra och bo i, servicehuset är också en väldigt häftig grotta, det finns en ”villavagnsby” samt hus som man får köpa och bo i permanent/säsong i på campingen. Allt var också väldigt välskött och personalen var enormt trevlig. Där städade vi Humlan invändigt och tvättade upp alla kläder för att allt ska vara klart inför resan. Skorven är dessutom friskskriven så han har fått vara ute utan koppel och krage och jagat kaniner på nätterna😹 En lycklig katt med andra ord😸

Efter att vi lämnat campingen körde vi till Södra Sandby, en bit utanför Lund, där det finns en tvätt där vi tvättade Humlan utvändigt också. Sedan åkte vi in till Lund där vi växlade pengar till både Danska kronor och Euro, handlade mat, kattmat och torsk, (Skorven måste ha torsk, han är dyr i drift det lilla livet😂). Efter detta åkte vi till Sjöslätts hästgård, där vi varit tidigare, och här firar vi nu vår sista kväll i Sverige på ett tag.

I morgon så är det äntligen dags att lämna gamla Svedala och åka ut i stora vida världen! Nästa gång vi hörs så är det från någonstans i Europa😍