Månad: september 2020 (sida 1 av 1)

Förra helgen, eller rättare sagt förra fredagen, så firade vi Humlans ett års dag. Den 28 augusti tömde vi Konrad på alla våra prylar och åkte upp till Umeå och BW fritid för att hämta vårt nya hem, Humlan. Naturligtvis firade vi denna dag med bubbel och rosor 🙂 Det är otroligt hur mycket en husbil rymmer! Som tur var så fick vi låna våra grannars förtält och kunde packa in det mesta där, vid den tiden så hade vi ju inte satt upp vårt eget tält.

Det blev något av dejavu nu när vi var upp med Humlan på fukttest och lite annan småfix som behövde göras när vi återigen var tvungen att packa ur våra saker. Inte helt, men det mesta ur skåpet i alla fall. Som tur är så har vi vårt eget tält att packa in grejerna i nu. Kurt- Åke åkte upp till Umeå på måndag och skulle vara på verkstaden på tisdag vilket innebar att jag blev hemlös. Nu hade jag ju haft mitt barnbarn nere så vi hade ju satt upp extratältet på vårt förtält och där sov jag mellan måndag och tisdag. Kan inte säga annat än att det var kallt men det visste jag sedan jag och mitt barnbarn sovit där, men jag var väl förberedd med täcken, filtar och kläder så det fungerade alldeles utmärkt. På morgonen när jag vaknade så var temperaturen ute 7,5 grader och inne i tältet 8,5 grader, inte jätteskönt att kliva upp, men medans jag drack kaffe (hade kaffebryggaren på timer) så satte jag igång en strålkamin så när jag hade druckit kaffe klart och klev upp så hade jag 14 grader varmt. Som tur var så hann de göra Humlan klar under tisdagen så det blev bara en natt i tältet 🙂

Efter att vi hade försökt sälja bort våra brahasaker som ju inte gick så bra, som jag skrev om tidigare, så åkte vi, mitt barnbarn och jag, iväg på lite friluftsliv. Vi åkte till Skuleskogen och gick upp till Slottdalsskrevan. En underbar natur men en inte alltför enkel vandring på 4,2 km enligt min GPS, enligt skyltarna vid entré Syd så skulle det vara 3,6 km, vet inte vilket som är rätt men jag skulle satsa på GPS:n, det kändes som minst 4,2 km. Vi tältade på en camping nedanför entré Syd som heter Kustladan och där det normala somrar utan corona brukar vara logdans. Nu var det ju ingen dans men det fanns ändå några campande turister plus att det var några som låg på säsongsplatser. Som vanligt är det lika underbart och mysigt den här veckan när jag får rå om mina äldsta barnbarn och i år när jag bara fick låna mitt allra första barnbarn (brodern skippade farmor för flickvän 🙂 ) så blev det ännu mera speciellt. En tjej på 17 år med kloka tankar som planerar sin framtid för fullt. Vi hade många fina samtal om både stort och smått dessutom slet hon för att lära farmor ”vänd tia” och ”ruter sju” och det är inte det enklaste eftersom jag aldrig har spelat kort och än hur mycket jag försöker lära mig så glömmer jag bort allt lika fort. Roligt hade vi och som tur var så hade vi prickat in vecka 33 när det var fint väder också. TACK älskade barnbarn för en mycket fin vecka.

Nu har ju allt övergått till det normala igen och som vanligt är det jobb fem dagar i veckan och två dagar ledigt. Lite tråkigt när vi inte bara kan åka iväg med husbilen när vi känner för det men jag har börjat nerräkningen inför min pension. Nu är det bara ett år och nio månader kvar 🙂 Nästa tur som vi har planerat in blir i oktober. Då har jag tagit ledigt några dagar så att vi ska kunna göra en liten utflykt till något mysigt ställe, vi får väl se var vi hamnar. Vi har också börjat planera inför vintern, hur vi ska göra för att skydda tälttaket från snön som vi kanske får och från den blåst som vi säkert får. För varje dag som går så känns det mer och mer att det är höst fastän det i helgen har varit riktigt varmt. Vissa mornar har vi haft bara några grader varmt men än så länge har jag inte behövt skrapa rutan på Freddy men motorvärmaren har jag haft i några nätter. Löven börjar bli gula och det ligger ”spökdimma” över fjärden på morgonen när jag kör in på jobbet så nog kan det vara bra om vi börjar tänka på att vintra upp. Måste bara komma på något bättre sätt än Gorillatejp den här vintern 🙂